Många utmaningar när bruket skaffade solel: ”Bättre rustade”
Av Hos värmländska massabruket Rottneros, inom Rottneros koncernen, tillverkas mekanisk pappersmassa som kräver stor mängd energi vilket märktes när elpriserna ökade kraftigt för några år sedan.
– Det var inte första gången vi började fundera över vår energianvändning men det gav en extra push, säger Anna Boss energispecialist som höll föredrag vid Processteknik/Scanautomatic.
Solcellspark var något som verkade intressant, men det kräver också en del yta som inte alltid finns tillgängligt på ett gammalt industriområde. Rottneros hade en gammal deponi, skulle den gå att använda?
– Normalt använder man pålar i marken när ska förankra solceller men det gick inte här för vi har ett tätskikt 1 till 3 meter under ytan på deponi som vi inte fick perforera.
Det gällde alltså att hitta en annan lösning och dialog med en rad olika leverantörer av utrustning inleddes.
– Till slut landade vi en förankring på ytan med tyngder.
Förutom dialog med en rad leverantörer krävdes också mycket dialog med länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet för deponin.
– De var positiva i grunden men hade många frågor då det var viktigt inte skada duken.
En annan utmaning var den växtlighet som växte på deponin, att ständigt behöva röja mellan solpanelerna kändes inte som någon bra lösning. Det löstes med en markduk som förhindrar växtlighet.
Precis som på många platser i landet är det trångt i elnätet, det innebär att Rottneros inte fått något avtal om att leverera överskottsel in på elnätet.
– Det är inget stort problem för vi använder mycket el i processen, men när produktionen står still får vi inte mata ut el på nätet, förklarar Anna Boss.
Utredningsarbetet startade 2022, investeringsbeslutet togs 2023 och under 2024 har anläggningen byggts.
– Nu är vi igång och producerar el , vi kör i testdrift för att se att allt fungerar som det ska.
Anläggningen har nästan 4300 paneler på en yta av 3 hektar.
Solpaneler är en del men Rottneros ville göra mer. Nästa steg blev byggandet av ett batterilager. Är tanken att lagra el från solcellerna?
– Nej det är inte syftet utan vi riktar in oss på stödtjänstmarknaden för Svenska kraftnät.
Stödtjänster är tänkt att balansera upp energitillgången i näten till exempel om det plötsligt slutar blåsa och vindkraften stannar kan batterierna tillfälligt gå in. Svenska kraftnät betalar för el som kan levereras in på nätet inom loppet av någon sekund när frekvensen på nätet går ner, eller lagra upp el när frekvensen är för hög.
– Det är inte samma priser på stödtjänster som det var när vi började men vi räknar med att det ska vara en bra investering då det kommer finnas ett behov av flexibilitet i systemet.
Hon menar att det är viktigt hålla kolla på hur flexibilitetsmarknaden utvecklar sig.
Nu finns fyra batterisystem på plats som kan lagra 8,9 MWh. De används inte för total in och urladdning utan endast i mindre delar för flexibilitetsstjänsterna.
Det är dock inte bara att börja bygga, Anna Boss berättar att det finns mycket att tänka på.
Säkerheten är en viktig aspekt, stora batterianläggningar kräver rätt avstånd till byggnader och kraftledningar.
Det finns andra viktiga faktorer för framgång.
– Det har varit viktigt för oss att koncernledning och styrelse varit positiva och hejat på, säger Anna Boss.
Listan kan göras längre
– Att vi har befintliga elanslutningar underlättar.
Även om bolaget försökt reda ut frågetecken tidigt i processen dyker det upp saker längs vägen och då menar Anna Boss att det är viktigt att ha en flexibel projektgrupp.
– Det har funnits utmaningar längs vägen men nu står vi bättre rustade med mer egen el och större flexibilitet, säger Anna Boss.
