Svenska kraftnät investerar 57 miljarder: ”Till nytta för elförbrukarna”
Av Svenska kraftnät har lämnat sin verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan för 2026–2028 till regeringen. Den innehåller en ökning med 13 miljarder kronor jämfört med verksamhetsplanen för 2025-2027.
Det innebär att nästan 57 miljarder kronor ska investeras åren 2026-2028, i bland annat kapacitetsförstärkningar. Konkret riktar sig nätinvesteringarna till att både ersätta ledningar som når sin tekniska livslängd och för att möta en ökad elförbrukning.
Några av de större investeringarna under perioden 2026–2028 är programmen Storstockholm Väst och Stockholms Ström, åtgärdspaket Norrlandskusten, Gotlandsförbindelsen och programmet NordSyd.
– Under åren 2026 till 2029 driftsätter Svenska kraftnät också tio stycken seriekompenseringsanläggningar. Dessa tillsammans höjer överföringsförmågan i Snitt 2 med 800 MW, säger Peter Wigert, finansdirektör, Svenska kraftnät.
Men det är många som vill investera, även lokala och regionala nätägarna både i Sverige och andra länder. Detta påverkar en begränsad leverantörsmarknad och leder till prisökningar. På Europanivå har prisnivån för stationer, transformatorer samt sjö- och markkabel ökat kraftigt under senaste året. En annan trång sektor är entreprenadmarknaden – de som projekterar och bygger nya ledningar och stationer. Vi vidtar därför en rad åtgärder för att säkra leverantörskapacitet.
Svenska kraftnät redovisar också i verksamhetsplanen hur flaskhalsinkomsterna avses att användas på övergripande nivå fram till och med 2035. Flaskhalsinkomster uppkommer när överföringskapaciteten mellan två elområden inte räcker till för att överföra all el som efterfrågas. Då uppstår prisskillnader mellan elområdena. Mellanskillnaden tilldelas Svenska kraftnät i form av flaskhalsinkomster.Enligt regelverket ska flaskhalsinkomsterna i första hand gå till åtgärder som leder till att begränsningar mellan elområden byggs bort.
Idag uppgår de ej använda flaskhalsinkomsterna till cirka 65 miljarder kronor. Fram till 2035 räknar myndigheten med ett preliminärt inflöde på ytterligare 144 miljarder kronor. Vid utgången av 2035, bedömer myndigheten att flaskhalsinkomsterna är noll. Det innebär att 209 miljarder kronor kommer att användas till framför allt nätinvesteringar och reducerade tariffer, som Svenska kraftnäts nätkunder betalar.
– Hur flaskhalsinkomsterna får användas regleras av EU:s elmarknadsförordning. Sedan är det Energimarknadsinspektionen, Ei, som kontrollerar och följer upp att flaskhalsinkomsterna används på rätt sätt. Vi vill självklart att dessa medel så fort som möjligt ska komma till nytta för elförbrukarna, bland annat i form av investeringar och reducerade tariffer, säger Peter Wigert.
Han fortsätter:
– När flaskhalsinkomsterna inte kan nyttjas till investeringar eller andra godkända kostnadsposter enligt regelverket förvaras de på ett räntebärande konto hos Riksgälden och ger avkastning som nyttjas samma år och minskar nättariffen med motsvarande belopp.