Samordnaren om debatten: ”Bortser från väsentliga faktorer”
Tidöpartierna har presenterat en plan för hur ny kärnkraft kan finansieras. Den som vill bygga ny kärnkraft föreslås få förmånliga statliga lån. Risken föreslås även delas mellan staten och energibolagen.
Förslaget har mött kritik från flertalet remissinstanser men enligt nationelle kärnkraftssamordnaren Carl Berglöf finns inga andra alternativ.
– Vi lever i en verklighet med ett påträngande klimathot som gör att vi behöver ställa om fort. Vi har också ett krig runt hörnet som gör att regeringen behöver säkra elsystemet, säger han.
Att frågan möter debatt har han förståelse för.
– Det har alltid varit mycket känslor inblandade i kärnkraftsfrågan.
Han hänvisar till folkomröstningen som hölls 1980.
– Sedan tycker jag att det är tråkigt att man i många analyser bortser från väsentliga faktorer som hur elsystemet är uppbyggt. Man drar sina slutsatser från en begränsad bild av verkligheten.
Finansieringsmodellen som lades fram av Tidöpartierna bygger på utredarens förslag.
– Det här är en helt central del i att det ska vara möjligt att bygga ut kärnkraften. Finns det ingen finansiering blir det inga investeringar, säger Carl Berglöf.
Vad säger du om kritiken mot förslaget?
– Jag tror att det finns en ovana kring tanken att man ska ha den här typen av finansieringsstöd, säger han och fortsätter:
– Samtidigt finansierades utbyggnaden av vindkraften av elcertifikatsystemet. Då var det en avgift på elräkningen som betalade för utbyggnaden. Det här är i huvudsak ett lån som inte drabbar elkunderna på samma sätt. Sedan tillkommer en slags elskatt som ska täcka en prissäkring för den som bygger kärnkraft.
Han lyfter fram att länder som Polen, Frankrike, Nederländerna och Tjeckien, går samma väg.
– Man verkar ha nått konsensus om att det är så här man ska göra för att få kärnkraft. Att man använder prissäkringskontrakt är för att EU-kommission sagt att man ska göra det för att stimulera ny elproduktion där risker behöver hanteras, säger Carl Berglöf.
Utöver prissäkringskontrakt har bedömningen gjorts att statliga lån krävs. Det för att få så förmånlig ränta som möjligt. Carl Berglöf berättar om lärdomar som dragits från projekt i andra i länder där finansieringsmodellen inte varit bra.
– I Finland var det leverantören som gav ett väldigt fördelaktigt bud. Leverantören skulle leverera en nyckelfärdig anläggning mot en fast kostnad. Men det innebar också att leverantören tog risken med resultatet att den i princip gick omkull. Så den typen av kontrakt kommer vi inte att se igen.
I Storbritannien hade man inte statliga lån utan bara prissäkringskontrakt.
– Varför har inte det funkat? Deras lånefinansiering bygger på en tioprocentig ränta. Så när de får förseningar blir det kraftigt ökade kostnader. Just nu är projektet uppe i en kostnad på cirka 300 miljarder per reaktor, varav kapitalkostnaden är två tredjedelar.
För att ett kontrakt ska kunna fullföljas krävs det att riksdagen godkänner finansieringsmodellen. Sedan ska även EU-kommissionen pröva avtalet.
Carl Berglöf lyfter fram möjligheten att gå in som medfinansiärer i kärnkraftsprojektet. Framför allt vänder han sig mot energibolag, industrier eller andra stora inköpare av energi.
– Det är alltid bra om elanvändarna engagerar sig i tillgången på el. Det ger en högre legitimitet om kunderna går in som medfinansiärer vilket underlättar kommissionens bedömning av statsstödet.
En del av kritiken mot finansieringsmodellen har handlat om att den riskerar att slå undan benen på andra satsningar.
– Att det byggs kärnkraft är inte bara dåligt för andra. Utan det skapar systemnyttor för att kunna bygga ut sol- och vindkraft. Kärnkraft bidrar med en spänningshållning i nätet och andra nyttor på ett unikt sätt. Med kärnkraften löser man många utmaningar.
Nu hoppas Carl Berglöf på att kunna lägga frågan om kärnkraftens varande eller icke varande bakom sig.
Nästa steg är att se till att nödvändig kompetens finns.
– Jag har haft ett första möte med utbildningsdepartementet och träffat ett par av våra tekniska högskolor. Det är nästa stora steg och är kanske inte lika kontroversiellt.